BMW

22
mar

Concept Rallye

Inledning:

Iden till detta projekt föddes hösten 2016 på Adventuredays i Säfsen. Efter att kört aktivt på kurviga vägar över hallandsåsen, söderåsen osv, tourat ner i europa, bitvis i höga hastigheter, smiskat grus och rejäl offroad i dalarnas skogar, pendlat till jobbet dagligen, letat sig igenom Sverige på kurviga vägar så var jag övertygad och förälskad. Den hojen fixar allt. Jag hade dessutom dragit på mig lite erfarenhet om vad som var bra och dåligt. Detta i kombination med många år på crossbanor gör att jag fått en känsla för vad som verkar funka med hojen.

En ide föds:

När vi kom över tidiga bilder på BMW R1200GS Rallye så började planerna att smidas. Habegäret växte. Fantasin skenade iväg.

Syfte:

Jag bestämde mig för att bygga den optimala grusvägs och offroad räsern som går att pendla med, frugan ska sitta schysst bakpå ner en sväng i Europa, polarna ska inte känna sig allt för säkra på sina sporthojar och framför allt så ska den funka optimalt på det lösa underlaget.

Genomförande:

Det första jag insåg var att de här fula alu lådorna som ser ut som att korvgubben är ute och kör är inte så dumma alls. Tre anledningar. De rymmer enormt mycket, de är toppmatade (praktiskt) och framför allt så sitter de stabilare än de traditionella varioväskorna. När man kör riktigt trasiga grusvägar 40-50 mil en dag med väskor på så vill man gärna att de sitter helt stumt. Varioväskorna är plast och sitter inte riktigt på samma vis. Små skillnader men det märks. Dessutom så är BMW:s original innerväskor till alu väskorna sjukt bra då de är vattetäta och man kan fästa dem ovanpå aluväskan om man behöver extra mycket plats (ibland så kan ju frugan gå all in i shoppingen på vägen hem). Att det skall vara original väskorna är det inget snack om. Det känns väldigt -80 tal att ha flera olika nycklar med sig. Samma BMW nyckel till allt på hojen är det som gäller och passformen är 100%ig.

Då får vi montera stålbågarna från GS Adventure som ska hålla aluväskorna. Men de silvriga bågarna sticker ut så mycket rent estetiskt. Jag vill inte bara att hojen ska vara smidig. Den ska SE smidig UT. Man är ju rätt fåfäng av sig. Det ska se RÄTT ut. Då var det bara att lämna rubbet, ink passagerarfotpinnsfästen till pulverlackeraren och be om starkaste färgen. Halvmatt svart liknande bakramens kulör. Väskorna lämnar vi som de är. Självklart kodade så att nyckeln till hojen funkar. Ryggstöd på toppboxen så att frugan sitter bekvämt och skönt. Toppboxen lär bara användas när hon åker med.

Självklart så ska det sitta en fräck ljuddämpare på en räser. Original är bäst. Euro4 osv. Allt annat kan orsaka trubbel nere i Europa. Trist att bli stående utanför München med körförbud, en arg tysk polis och en ännu argare hustru… Bara att beställa nya Acrapovic Euro4 från BMW.

Som alla vet så sitter original detaljer bäst. Det går inte att jämföra. Allt annat blir merarbete för våra tekniker och ställer till det på varje service med ökade kostnader som följd. BMW:s hasplåt modell XL åker på direkt.

Samtidigt så demonterar vi centralstödet. Efter att fastnat i det massor gånger med vänster häl så har jag tröttnat på det. Efter att i lite väl hög hastighet över ett krön vara riktigt nära att kastas av när jag och hoj tog mark och min vänstra häl halvt stod på stödet så kommer jag aldrig vilja köra grus/offroad med ett centralstöd igen.

När vi ändå är igång så monterar vi den enkla men geniala GS Adventure bromspedalen. Ett snabbt handgrepp så funkar den bättre för offroadkörning, speciellt stående. Lika enkelt tillbaka för asfalts smisk.

Den fina men dyra LED strålkastaren vill jag gärna vara lite rädd om. Därför så monterar vi en vindavvisare framför stålkastaren som även tar stenskotten. Att den skyddar strålkastaren förstår alla men den gör dessutom att det blir betydligt mindre turbulens på hojen i motorvägshastighet. Jag märker det tydligt då jag hör kompisarna ännu lättare i intercomen. Många kör med någon form av metall galler framför strålkastaren vilket jag inte riktigt förstår mig på. Jag vill ha så bra ljus som det bara går på vägen hem när det blir sena kvällar på jobbet. Varför då hänga något framför som förstör detta? Dessutom så gillar jag den minskade turbulensen som sagt. Alla sådana här skydd kan ordningsmakterna nere i Europa ha synpunkter på. Det är inte typat och godkänt. Vindavvisaren sitter med gummipluppar. Superenkel att ta bort om någon opponerar sig.

Standardutrustning:

Det sitter redan suveräna fotpinnar på GS Rallye från fabrik. Dessutom så sitter det skydd för kylarna från fabrik. Detta är en absolut nödvändighet om man inte alltid ligger först på grusvägen. Sönderskjuten kylare är inte supercoolt när man befinner sig i norra Värmland. Detta borde vara standard utrustning på alla adventurehojar. Sen sitter det ramskydd på sidorna. Om man kan åka offroad hoj och dessutom är rädd om sin pärla uppskattar man verkligen dessa. Man slipper en metallren ram efter skav från stövlarna som rostar vid första tillfälle som hojen lämnas ute i regnet. Dessutom så får man lite bättre grepp och därmed kontroll med dessa plastskydd.

Körställning och komfort:

Nu beställde jag GS:en med passagerarkit för jag gillar faktiskt GS:ens standard vindruta. Där har jäklar tysken lyckats med en ruta som funkar helt ok för allt ifrån touring i det höga läget till grusbus i det låga läget. Sen vill jag ha en klar ruta, blir störd av en tonad ruta som det är svårt att se igenom även om jag inte gör det när jag kör. Dessutom så vill jag ha den delade sadeln för att lilla damen ska sitta schysst bak och kunna se över mina axlar. Men dessa sadlar kommer till användning först då. BMW:s rallye sadel är både smidig och ser rätt ut. Knäslutet vid stående körning är helt överlägsen den delade sadeln. Speciellt när man rör sig bakåt för inbromsning. Den är skapligt hög och man kommer upp på hojen för bättre kontroll och det är enklare att röra sig både uppåt/neråt och fram/bakåt. Självklart så ska det sitta en sådan på.

Om det går åt skogen:

För att hålla det smärta intrycket som GS Rallye ger så avstår jag motorbågar. Det blir BMW:s smidiga ventilkåps skydd i form av rostfria kåpor. De tar en enklare marksyning. Vid en rejäl krasch har jag andra och större problem är jag rädd. Med de kåporna har BMW verkligen lyckats för de är enormt fina.

Fjädring:

Sen beställde jag hojen med Rallye fjädring. Den får 2cm längre fjädringsväg och blir därmed även 2 cm högre. Bättre markfrigång även vid asfalts smisk är inte helt ovälkommet men genomslagen är 2 cm längre bort när man kommer in i situationerna lite väl fort och det visar sig vara rejäla hål i grusvägen. Hojen är ju välsignad med automatisk nivåreglering så det kommer bli sjukt bra. Räcker fortfarande inte markfrigången på Kinnekulle så kan man ställa upp den i maxläget. Rätt coolt.

Extrautrustning från fabrik:

Hojen är annars komplett som den är från fabrik. Man vill ju hänga på så lite som möjligt för att hålla nere vikt. Den har väl utformade handskydd, handtagsvärmare, keyless så man slipper bry sig vid tankstoppen(vardagsbekvämt). En viktig sak från fabrik var växelassistenten – quickshift. Sjukt smidigt på grusvägen. När man ligger på driv genom kurvan så behöver man inte oroa sig för att få slut på register och börja tappa styrning och hamna bland grönsakerna, bara ryck i nästa växel utan gung och obehagligheter. Att quickshiften låter sjukt coolt när man kör sportigt på asfalt gör att man ibland kanske inte kör helt politiskt korrekt -så himla barnsligt kul. Men en överraskande fördel var att frugan upplever det som att hon slappnar av på ett sätt hon inte gjort förr. Nu sitter hon inte och spänner sig emot växlingarna utan det sker väldigt sömlöst. Körningen blir helt enkelt mycket smidigare och behagligare när vi är två på hojen.

Att ha med sig på färden:

Några andra viktiga detaljer som jag har med mig på hojen är punkalagnings sats, några verktyg och ett Kexchoklad för blodsockrets skull. Vätskeblåsa har jag i jackan. Denna detalj är inte bara för ren enduroåkning utan för att slippa få huvudvärk vid långa touringetapper.

Mer som kommer:

Det kommer en liten smidig textilväska att ha längst bak på sadeln. Den skall testas för dagsturerna då man inte har alla väskor på och kör själv. Mest för de där sistnämnda detaljerna + prylar för den där trevliga fikan i skogen med polarna. Denna väskan ska testas och det återkommer vi med mer info om. Det kommer att produkttestas löpande under året och läggas till text här.

De är runda o svarta:

Slutligen så kommer jag att åka asfalt med standard däcken. Michelin Anakee funkar helt ok och är väldigt förlåtande. De är inte så speciellt precisa i styrningen men däremot så har de ett enormt gränsområde. Går det lite för fort igenom en kurva på asfalt så känns det mest som ett mjukt kas. De kan vara lite dåliga på att förmedla detta men däremot så har jag inte fått ett enda kast eller tvärsläpp med dem. När dessa slits ut som kommer det på Metzeler Roadtec 01. Jag har inte testat dem på GS själv men säkra källor (riktigt duktiga åkare) har berättat om hur enormt precis styrningen blev. Rakbladsvass var ett uttryck som användes. Dessa är däremot helt obrukbara på grusväg. Anakeen funkar hjälpligt på grusalternativet till jobbet om man känner för det. Däremot så finns det mest bara ett alternativ för min del efter att kört på Pirelli Rallye som kom härom året. Sicket däck!! 1,6 bar fram o bak blev FÖR bra grepp på något vis. Den styrde lite konstigt och blev spårkänslig. 1,8 bar blev perfekt på grus. Helt fantastiska däck. Både blött och torrt. I med lite mer luft och herrejösses vad bra de var på asfalt också. Även på blöt asfalt funkar de. Ett modernt offroad däck som matchar hojens utveckling. Sen är man ju lite snål så på asfalt så tar jag det väldigt lugnt med dem och det blir inga höga hastigheter. Livslängden verkar väldigt bra med tanke på däcktypen.

Vi kommer att testa ut mer prylar på hojen under säsong. Projektet med Concept Rallye kommer vara under ständig utveckling. Håll koll här för fortsättning

Slutligen så måste jag berätta att tankar om projektet och hur man ska göra har bollats fram och tillbaka med framför allt vännen/kunden /vapendragaren Peter. Såklart kunde han inte hålla sig utan han hämtade sin hoj innan vi ens började på min. Han har inte riktigt alla offroad attribut som jag har (tex får han problem att nå ner om vi skulle sätta offroad fjädringen på hans hoj). Vi är inte färdiga på långa vägar med hans hoj heller men där tog körsuget över 🙂 (I alla rättvisas namn så den detalj som får Concept Rallye att sticka ut de svart pulverlackade detaljerna baktill och äran av idén till detta kan jag inte ta åt mig. Det var den gode Peter som kom på detta)

Ola Strandvad

Nedan har vi lite bilder på projektet. Det kommer mer efterhand

Första delarna börjar trilla in, mycket blir det:

Acrapovic Euro4 till BMW R1200GS. Titan. Så coolt. Tänker aldrig växa ifrån detta:

Jag kan skruva själv. Men när det går okorrekt fort över grusvägskrönen så känns det bra att Martin ”professor Kalkyl” Erson har satt ihop min hoj. Han gör knappt annat än att skruvar med dessa hojar och har därmed en enorm känsla för dem (att han kör roadracing själv och skruvat till rr åkare i massor år gör att han vet vad det handlar om när man ska förutse vad som kan gå fel och vad man måste ha ett extra öga på). Känns riktigt tryggt att han kunde ta sig tid för detta projekt: